PTSD (Posttraumatiskt stressyndrom)

Livet innebär svåra upplevelser för oss alla. I de flesta fall kan vi återhämta oss och leva med minnet av det som varit smärtsamt. Vissa händelser är dock så traumatiska att det kan bli svårt att gå vidare och fungera normalt. Den som lider av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) har varit med om en sådan traumatisk händelse. Det kan till exempel ha inneburit en fara för individens liv, eller en grav kränkning av den fysiska integriteten. Händelsen har orsakat starka känslor av fruktan, hjälplöshet och/eller skräck.

Den som upplevt en traumatisk händelse kan drabbas av känslomässig stumhet och förlust av intresse. Man kan uppleva sig avskärmad från andra. Ett av de centrala symtomen vid PTSD är att traumat återupplevs om och om igen. Det kan handla om till exempel snabba ”Flashbacks”, eller svåra mardrömmar. Även sådant som påminner om händelsen kan framkalla kraftigt obehag och/eller fysiska reaktioner, vilket i sin tur ofta leder till att man börjar undvika olika situationer. Vid PTSD är det dessutom vanligt med koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter och en känsla av ökad vaksamhet.

PTS                                                                                                                                                        Vad är skillnaden mellan begreppen? PTS är en normal reaktion efter en traumatisk händelse. Ex. man har varit med om en bilolycka, alt. sett en bilolycka precis nyss. Kroppen och psyket reagerar i händelsen med adrenalinpåslag, blodet styrs till musklerna, ökad hjärtfrekvens etc. Det sympatiska nervsystemet aktiveras. Maximal energi alstras. När händelsen är passerad aktiveras det parasympatiska nervsystemet för att neutralisera påslaget. Man upplever t.ex. skakningar i kroppen. Överskott av energi frigörs på detta sätt. ”Jag var alldeles skakig efteråt.”

PTSD                                                                                                                                                     Vad innebär egentligen bokstaven D? Att diagnostisera ”disorder” kräver att                       den posttraumatiska stressreaktionen inte går över på 3-6 månader. Innan dess kan egentligen inte PTSD fastställas. Begreppet används ofta slarvigt, där PTS och PTSD blandas ihop.  

                                                                                                                                                    Symtom, PTSD: Repetitiva mardrömmar, man drömmer upprepat om den traumatiska händelsen.

Flashbacks, snabba återblickar, återupplevelser, återkommer tätt både i vaket tillstånd och under sömn.

* Depression.

* Skuldkänslor, ”Varför överlevde just jag?” ”Varför gjorde jag inte mer?” ”Jag bara stod där”.

* Hjärnan försöker bearbeta händelsen men lyckas inte. Individen är ”kvar” i händelsen. Symptomen existerar dels i hjärnan men kan även lagras i kroppen. Till exempel diffusa smärtor, kroppsdelar domnar.

* Psykiskt, allvarliga symptom, dissociation.

* Flight, Fight, Freeze. ”Bättre fly än illa fäkta” Flight. Individen försöker i första hand fly då detta ökar chansen att överleva mest. Därefter Fight, om individen inte kan fly tvingas den att slåss. Freeze, individen konstaterar att den varken kan fly eller slåss. Individen spelar död, om situationen blir tillräckligt farlig, hotfull, där individen bedömer att chansen till överlevnad är minimal dissocierar individen, ”sinnet flyr bort, förbereder sig för att dö”.

* Samma mekanismer som hos djur. Vid Freeze ökar risken för att PTSD ska utvecklas. Både det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet är aktiverat. ”Gas och broms samtidigt”.

På senare tid har ett nytt begrepp tillkommit inom PTSD, uppväxttrauma. Detta har sitt ursprung i anknytningsteorin. Individen kan ha upplevt trauman i sin barndom och under sin uppväxt. Som exempel kan nämnas sexuella övergrepp, upplevd barnmisshandel, kränkningar i tidig barndom eller liknande.